fredag 2 december 2011

Hårda klappar

Nu börjar det bli dags för planering av julklappar. Det märks inte minst på mina smyckesbeställningar som har ökat markant de senaste två veckorna. Tveka inte att skicka ett mail om du har sett ett smycke på bloggen som du skulle vilja ge till någon du har kär. I kategorin Handgjorda smycken hittar du en hel massa varianter på vad folk innan dig har köpt av mig. Eller så kan man göra som Johanna och fråga om något helt annat. Hon ville ha ett svart-vitt smycke med stora pärlor för att ge till sin syster, så jag gjorde ett till henne.

Svartvitt pärlarmband med budskap

fredag 25 november 2011

Back to the 80's

Trots att helgen som gick innebar oväntade tråkigheter, så fanns det även roliga inslag. Som Helenas 80-tals fest till exempel. Att ha temafest innebär alltid att isen bryts mycket tidigare och så klart  även denna gång. Att få återuppliva 80-talet igen väckte både härliga och hemska minnen till liv. Det blev asgarv så fort någon kom innanför dörren och med en playlist med 80-tals musik var dansgolvet fyllt innan vi ens satt oss till bords.

Jodå, det är han som kallas Snygg-Robban... 

Det var riktigt kul att gå igenom hela klädprocessen. Vi antog att de flesta skulle komma med benvärmare, pastellfärger och som coola pudelrockare. Vi ville göra något annorlunda. Vi ville hylla det lite töntiga 80-talet och det otroligt fula. Det var ju för mycket av allt. Mönster och färger till exempel. Så därifrån hämtade jag min outfit.

Robbans kläder... ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. =) Han fick låna en underbar peruk av en kompis och det var vä ldär någonstans det gick utför...  Jag och lillasyster åkte till Gengåvan för att fynda. Och OJ vad vi fyndade! =) Visst blev han fin? Som grädde på moset lyckades han också att få in de där underbara nördiga dansstegen under kvällen som gjorde att alla vek sig av skratt. Det blev en otroligt rolig kväll.

Back to the 80's

tisdag 22 november 2011

Livets gång

Helgen som gick bjöd på oväntade händelser. Vi var hemma i Karlstad och hälsade på och under fredagsnatten ringde min mormor hem till mamma flera gånger under natten. Väldigt olikt henne. Hon var orolig, såg folk i lägenheten och pratade osammanhängande. Hon har under några veckors tid sagt att hon ibland ser oss barnbarn i sin lägenhet, när vi inte är där. Hon säger att hon brukar prata med oss, men när vi inte svarar så förstår hon att vi inte är där på riktigt. Men när hon i fredags natt ringde flera gånger under natten gjorde hon oss riktigt oroliga. Så jag, mamma och min lillasyster åkte dit på lördag morgon för att se hur det var med henne. 

Min mormor är en riktigt pigg och fräsch 82-åring som är ute och går promenader varje dag och går även på gympa två gånger i veckan. Hon har aldrig vart inlagd på sjukhus tidigare. Så när hon släppte in oss på lördagsmorgonen kändes det väldigt olustigt när hon pratade osammanhängande och pekade på soffan och pratade med folk som inte var där. Vi ringde i hemlighet till rådgivningen för att höra hur vi skulle gå tillväga och fick beskedet att vi skulle ta henne till akuten så snart vi kunde. Det kunde vara en hjärnblödning, demens eller en urinvägsinfektion som orsakat förvirringen och hallucinationerna.

Att få mormor att åka till sjukhuset var inte enkelt. Hon vägrade helt enkelt. Men jag hade bestämt mig att inte lämna lägenheten utan henne och tänkte att detta må vara jobbigt, men det kan vara ett av de viktigaste beslut jag fattat. Mormor blev jättearg och skällde på oss. Så har jag aldrig sett henne och det var riktigt jobbigt att gå emot henne och mer eller mindre tvinga med henne ut i bilen. Men tillslut lyckades vi och det kändes så skönt.

Väl på akuten undersökte de henne och det visade sig att hon hade skyhögt blodtryck - 240 i övertryck och hon svarade dåligt på kommandon från läkaren. De la in henne direkt för vidare tester och observation. Nu, efter många tester, kan man se att hon har haft en hjärnblödning och nu har blodtrycket lagt sig. Hon börjar också antagligen att bli dement. Nu ska hon få en egen vårdplan och hemtjänst och det känns skönt att veta att vi gjorde rätt som tvingade dit henne.

Men det känns ändå tungt i hjärtat. Hon är fortfarande inlagd på sjukhuset och trivs inte alls där. Hon ser en massa otrevliga syner, sover inte på nätterna, rymmer därifrån och är nog allmänt rädd, orolig och otrygg. Det känns inte kul alls, men det är väl bara att hoppas på att det kommer att bli bättre när läkarna hittar rätt medicinering och hon blir lugnare igen. 

Tänker på dig mormor. Allt kommer att bli bra.

onsdag 9 november 2011

Att ge för att ge

På kursen som jag berättade om i senaste inlägget fick jag flera nya tankar om hur jag hittills valt att leva mitt liv och hur jag vill leva i framtiden. Efter många processer var en av mina viktigaste insikter att jag vill bli bättre på att visa uppskattning och ge beröm till de jag tycker om. Jag mår bra när de som står mig nära mår bra.

Visa uppskattning kan man göra på många sätt. Att berätta vad någon annan betyder för mig, är ett av mina favoritsätt. Jag tror att det är lätt att tro att folk bara ska veta det. Genom tankeläsning eller nåt. Men det berör verkligen. Prova, om du inte tror mig!

Jag testade detta under några månader förra året. Varje torsdag hyllade jag en person som inspirerar mig i en Thursday Tribute. Jag gjorde också ett handgjort kort och skickade hem till personen där jag skrev hur de påverkat mig och vad de betydde för mig. Det var jättekul och blev väldigt uppskattat!

Nu har jag tänkt att jag ska testa detta med mina vänner. Kanske inte lika kul för er bloggläsare kanske, som inte kommer att få lika mycket inspirerande länkar, men desto viktigare för mig. Korten kan jag dock visa upp. Jag började direkt jag kom hem och skickade min första kärleksförklaring till en mycket go vän. Så snart hon mottagit kortet skrev hon att jag inte bara hade gjort hennes dag, utan hela hennes månad! =)

En kärleksförklaring till min fina vän

Under denna veckan fick en av mina finaste jobbarkompisar veta att hon fått ett nytt jobb. Ett drömjobb. Underbart! Segrar ska firas och därför tyckte jag att hon var värd en stor bukett med färgglada blommor och ett alldeles eget kort. Även hon blev så glad att jag tyckte mig se hennes ögon lite extra blöta.

Ett kort till en tjej som fått ett drömjobb

Så vad kan man säga om detta. Att göra folk glada är så enkelt och så underbart samma gång. Det handlar bara om att se och bry sig om. Och att ge för att ge, inte att ge för att få.

lördag 5 november 2011

Närvaro. Förtroende. Kärlek.

Förra veckan fick jag förmånen att åka på en ledarskapskurs. Det var Stephen Coveys "7 habits of highly effective people" och under tre fullspäckade dagar fick vi fundera mycket kring oss själva och hur vi hittills valt att leva våra liv. Kursen går ut på att gå igenom de 7 vanor som man har sett är gemensamma för de människor och företag som lyckas både vara lönsamma/framgångsrika och lyckliga. Vi fick bland annat lära oss att vara proaktiva, att börja med slutet i sikte, att göra det viktigaste först, att skapa synergier, att vara goda lyssnare och att hitta den balans i livet som ger oss energi. Vi fick även identifiera vår viktigaste roller i livet och skriva ner vår livsuppgift. Underbart befriande! Och snacka om att hitta tillbaka till det liv som man vill leva.

Jag tycker att det är så otroligt inspirerande att jobba med personlig utveckling. Hela den här kursen fick mig att tänka mycket tillbaka på en längre och djupare kurs jag tidigare gått - NLP. Jag utbildade ju mig till personlig coach år 2002 och jobbade sedan med coaching för att hjälpa andra att nå sina mål. Detta är en bit som jag verkligen saknar idag. Att få människor att växa är bland det finaste jag vet. Och tre andra ord som är fina på riktigt är: Närvaro. Förtroende. Kärlek. Det ska jag leva för att fylla mitt liv med.

Under kursen fick vi ta del av en text av underbara Marianne Williamson. Den har jag läst många gånger sedan dess. Och den blir bara bättre och bättre. Den stärker mig. Den ger mig perspektiv. Så en lördagskväll som denna så, bjuder jag på texten och hoppas att även du får tillfällighet att se ditt eget ljus och känna dig värdefull. Ibland behöver man göra något nytt för att bryta gamla mönster. Du kan börja redan nu med att visa din uppskattning för någon som du bryr dig om. Gå och gör någon glad! Det ska jag göra nu.



Det vi fruktar mest är inte att vara otillräckliga. 
Det vi fruktar mest är att vi har omätliga krafter. 
Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest. 
Vi frågar oss, vem är jag att vara briljant, underbar, begåvad och fantastisk? 
Men hur skulle du kunna vara något annat? Du är ett av Guds barn. 
Världen är inte behjälpt av att du låtsas vara obetydlig.  
Det finns inget upplyst i att krympa 
så att andra människor i din närhet slipper känna sig osäkra. 
Vi är skapta för att briljera, så som barn gör. 
Vi är födda för att förverkliga den Guds härlighet som finns inom oss. 
Den finns inte bara i några av oss, den finns i alla. 
Och när vi låter vårt eget ljus skina, Ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma. När vi har frigjorts från vår egen rädsla,  
frigör vår närvaro automatiskt andra. 

Marianne Williamson 

måndag 24 oktober 2011

Våra bröllopsinbjudningar

Det är många som planerar bröllop nuförtiden! Och just nu verkar tiden vara inne för många att planera sina bröllopsinbjudningar. Jag brukar få någon fråga i veckan på mail året om, angående den bröllopsinbjudan som vi gjorde till vårt bröllop, men de senaste veckorna har frekvensen på frågor om bröllopsinbjudningar ökat markant och har kommit upp till 5-10 i veckan. Helt underbart tycker jag! Jag får ju ta del av era underbara bröllopshistorier ifrån blivande fruar (och en och annan blivande make) och svara på frågor.

Det är många som mailar och säger att ni har blivit inspirerade av någon del av min bröllopsserie. Det blir jag jätteglad av höra! Det var ju lite det som var meningen. Det är faktiskt 5 brudar som har skrivit och berättat att de ska gifta sig i sommar i Rottneros park, där vi gifte oss, och att jag har inspirerat dem till det. Det är också många som ställer frågor, och eftersom många ställer liknande frågor, så tänkte jag att svarar på de vanligaste frågorna i ett blogginlägg, så kan ni alla ta del av dem. Skulle det dyka upp fler/nya frågor, så är det bara att ställa dem som en kommentar till detta inlägg eller maila dem till mig, så svarar jag så gott jag kan! Mer om hur jag gjorde inbjudan hittar ni i detta tidigare inlägg.

Vår 7-sidiga booklet

Vanliga frågor och svar

1. Vad heter typsnittet ni använde som rubriker?
- Scriptina 

2. Hur fäste du boken?
- Jag häftade den med vanlig häftklammer. Sedan fäste jag den skimrande tapetbiten ovanpå för att dölja det.

3. Hur gjorde du stämpeln?
- Jag desinade den i InDesign och beställde den som en jpg-bild hos ett företag som tillverkar stämplar. Det finns många om man googlar, men jag gjorde det hos MyCards.se.

4. Vad har du använt för papper?
- Jag hade vit cardstock med canvas-struktur som yttersidor och 300 g skimrande vit kartong som insidor.

5. Tar du emot beställningar på bröllopsserier?
- Ja, det gör jag gärna. Jag designar den efter era önskemål och alla inbjudningar och bröllopsserier är handgjorda av högsta kvalitet och helt unika. Pris beror helt på era önskemål om hur de ska vara utformade och hur mycket material det går åt.


6. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?
- Jag köpte vanliga kontor-klisternärken i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.

7. Vilken storlek är bookleten i?
- Jag tror att den blev 15 x 10 cm



8. Hur gjorde du klisterlappen som förseglade boken?
- Jag köpte vanliga kontorsetiketter på ett A4 i den storlek jag ville ha och skrev ut tvärs över hela. Då hamnade texten lite olika på alla klistermärken.

9. Vad är embossing?
- Embossing är att man snabbt smälter ett plastpulver som gör att ytan upphöjs i ett relief-tryck när det stelnar. Man stämplar först den text man vill ha med genomskinlig stämpeldyna, häller på embossingpulver i valfri färg ovanpå för att sedan hälla tillbaka pulvret i burken. Kvar fastnar pulvret där man stämplat och det värmer man med en embossingpistol. Resultatet blir fantastiskt och lyxigt. Detta är en av mina favorittekniker.



10. Hur band ni fast vägbeskrivningen i bookleten?
Vi vek den två gånger, gjorde fyra hål i sidan där den skulle vara och fäste den sedan med silverband med rosett. Då kunde gästerna plocka ut kartan och ta den med på färden till bröllopet.

Lycka till alla blivande brudar och hör gärna av er på vägen!

tisdag 11 oktober 2011

Att inreda med färg

Det här med inredning är ju ett spännande kapitel. Kul och svårt, tycker jag. Det var med skräckblandad förtjusning som jag insåg att jag skulle få inreda ett hus helt från början. Vi visste att vi ändå ville byta ut en hel del möbler som vi hade i gamla lägenheten så då fick vi fundera helt från början. Vilken stil vill vi ha. Vilka färger? Och strukturer? Förutsättningarna var ganska enkla. Det är ett ljust hus med stora fönster, högt till tak och vita väggar.

Jag har funderat lite på vad det är som gör att jag fastnar för något. Vad det är som inspirerar mig. Ofta är det en färg eller en känsla tror jag. I förra lägenheten hade vi mycket kontraster och starka färger. Mycket svart, vitt och en stark kontrastfärg. Det passade liksom in där. Men i det här huset är känslan annorlunda. Här känner jag mig lugn, lycklig och harmoniskt. Här kände jag direkt att jag ville ha ljusa färger. Inte vitt och sterilt, men ljust och välkomnande.

Jag måste ha en bra och enkel bas och en tydlig målbild innan det är dags för att köpa möbler. Gärna en visuell målbild. Och den kommer ofta väldigt slumpmässigt. Som den bild som jag har haft som grund nu till vår nedervåning. Det är nästan skrattretande. Jag har ingen aning om vad jag sökte efter, men jag bildgooglade jag på något i alla fall och av någon anledning så hittar jag en skärmpump av när Carola är gäst hos Malou i Efter tio. Så här såg den ut:

Inspirationsbild

Nej, jag är ingen större Carola-fan och Nej, jag brukar inte titta på Efter tio. Jag tror att det var hyllan i bakgrunden jag letade efter. Hur som helst. Detta skedde ungefär ett halvår innan vi köpte huset. Jag såg bilden och sparade ner den i min inspirationsmapp på datorn, som jag brukar göra när jag ser något jag gillar. Över ett halvår senare öppnar jag min inspirationsmapp igen för att se på bilder jag sparat ner i inredningsmappen och hittar den här. Och när jag ser den, ser jag också vilken härlig färgharmoni den har. Jag funderar lite och öppnar den sen i mitt favortitprogram: Kuler. Det är guds gåva till alla oss som gillar att tänka utifrån färger. Man kan enkelt skapa färgkombinationer och se hur de matchar, få inspiration av andra och hämta färger ifrån foton/bilder. Jag punkterade de färger jag gillade i bilden:

Punktering av favoritfärgerna

Jag valde ljusa, fina och både varma och kalla toner. Och ut kom en färgkombination färdig med CMYK-koder. Efter lite justeringar kom det sedan en färdig remsa ut som jag genast kände att jag ville inreda mitt hus med. Ni som har följt mig ett tag har väl märkt att jag ofta återkommer till olika nyanser av turkos. Varför vet jag egentligen inte. Men min gissning är det påminner mig om vatten. Tropiskt hav. Sol och värme. Semester och bad. Och den här kombinationen är verkligen som en strand med ljus sand och genomskinligt vatten.


Mina färger: Varm ljusgrå, cremevit, ljus och sval turkos, sand och en kall mörkbrun


Detta är en enkel basic-skala som jag har valt att använda som guide när jag börjat leta möbler. Den är också oerhört praktisk. Man kan enkelt byta ut den turkosa färgen mot en helt annan (exempelvis lila. grön eller rosa) och ändå ha kvar resten av möblerna. Sedan är det bara att bestämma vilka färger som ska vara mest förekommande och vilka strukturer man vill ha. Lätt som en plätt! =)

Soffa med kuddar


Ljus, men inte vit. Så lät våra önskemål om färg på soffan. Så det fick bli en soffa i sandfärgen ifrån min lilla palett. Då kunde vi ha mediemöbeln och soffbordet i helvitt utan att det känns sterilt. Sedan gick jag och letade efter tyger i mina färger att sy kuddfodral av. När man väl har valt 2-3 basfärger att inreda det mesta med, behöver man inte så mycket av de andra färgerna för att det ska kännas som det finns en röd tråd i rummet.

Sandhyllan

Våra vägghyllor med sand ifrån resmål vi vart på följde självklart med från lägenheten. Den har visat sig vara väldigt uppskattad och många som här är stannar där för att titta och fråga. Kul och personligt! Sanden matchar ju sofforna oförskämt bra och jag har även placerat ett par böcker där, som plockar upp färgerna igen. Nu skulle jag bara vilja att burkarna utökas med fler resmål snart... 

Vardagsrummet

Så här är en översiktsbild av vårt vardagsrum som det ser ut just nu. Lite väl överexponerad bild kanske, men det står vita orkidéer i fönstren. I det här rummet trivs jag otroligt bra! Det känns harmoniskt. Och om du inte har vart inne i Adobes gratisprogram Kuler, så kan jag verkligen tipsa om det!

söndag 9 oktober 2011

Har man ingen rabatt får man väl bygga en

För några veckor sedan beställde vi en häck och igår var det dags att hämta den. Det blir en oxbärshäck som blir tät och fin. Vi hade redan grävt upp jorden där den skulle vara, så vi hade nog tänkt att det skulle gå ganska lätt att bara kasta ner dem. Men när vi kommit hem med allt vi behövde för att plantera så insåg vi att det skulle bli ett större projekt trots allt.

Häck med tillbehör


Grejen var att när vi väl stod i blombutiken så började vi titta på fröer och lökar. De flesta av dem skulle planteras ni i september/oktober. Jag har alltid velat ha en egen liten rabatt att plantera blommor i och nu när vi flyttat till hus så ser jag min chans. Jag har fått röda, fina tulpanlökar i inflyttningspresent och nu när vi stod i affären så började vi kika på fler fina blommor att sätta i rabatten. Vi har äntligen bestämt att i vi saknar lite liv och färg uppe i vänstra hörnet i trädgården och där ska jag få en liten rabatt. Vi stod länge och väl och valde sorter och försökte tänka på både höjd, struktur, färg och blomningstider. Det var många som såg frågande ut när vi tagit upp en stor golvyta i affären där vi la ut bilder på blommorna tills vi blev nöjda.

Tulpaner, hyacinter, vårstjärnor ska planteras


Sedan satte vi igång med våra projekt. Robban ansvarade för häcken. Den ser ut att bli grymt fin. Vi har grävt ner plantorna 20-30 cm och har ca 30 cm mellan plantorna. Jorden är en blandning av matjord, planteringsjord, lite sten och grus, kogödsel och torvmull. Det ska nog häcken må bra av. Sedan var det bara att vattna massor och låta den gå in i vila inför hösten.

Robban planterar häck


Mitt lilla planteringsprojekt tog sig också framåt. Jag började med att gräva ur ganska mycket. Rabatten har fått platsen runt ett stort träd, så det fanns massa smårötter och ogräs som skulle bort innan det kunde börja bli fint. Sedan fyllde vi på ny jord, stoppade ner lökarna, på med mer blandad, näringsrik jord och sedan vattna. För att rabatten skulle synas lite mer, köpte vi små marksten som jag la ut in två halvcirklar i kanten av rabatten. Längst in mot trädet kommer jag att plantera prydnadsgräs, men det gör man inte förrän snön är borta har jag förstått och utanför kommer vi att så upp mer vanligt gräs. Så nu är det bara att vänta till våren. Antingen kommer det upp något färgglatt och fint när snön smälter bort, eller så gör det inte det. Vi får väl se.

Min nya rabatt

lördag 8 oktober 2011

Namnsmycken

Äntligen har min kreativa sida vaknat till liv igen! Jag har haft så mycket att göra på sistone, att helgerna mest har gått åt till att vila upp mig på. Men nu har det pysslats. Mest har jag tillverkat beställningar än så länge, men imorgon ska jag skapa helt nya saker. Som det här namnsmycket till exempel. Det är ett halsband i silver på läderrem med barnens namn ingraverat.

Halsband med rund tag på läderband

måndag 3 oktober 2011

Mjuka paket

Idag har vart en riktigt tråkdag. Jag har  vart sur och trött. Den började med att jag gick upp omänskligt tidigt för att ta mig ända in till stan för att hinna med morgontåget till Göteborg. Där skulle jag på ett spännande möte som jag länge sett fram emot. Robban skulle köra mig till pendeln, men vi kom lite försent så vi fick fortsätta ända in till stan. Jag kom i tid till T-centralen. Problemet var bara att tåget inte gjorde det. De uppdaterade tiden med 5 minuter i tager och efter 15 minuter rullar det äntligen in. Jag går på, hämtar en kaffe, öppnar datorn och sätter mig tillrätta. Och där satt jag i 45 minuter till. Problemet var bara att tåget fortfarande inte hade lämnat perrongen. Tillslut insåg jag att jag kommer inte bara komma försent till mitt möte, jag skulle inte ens hinna ta mitt tåg tillbaka i eftermiddag. Så jag fick snällt hoppa av igen - på Stockholms C.

Så den här dagen kom jag aldrig in i liksom. Nu hade jag tur och fick mötet ombokat till på onsdag, så då försöker vi igen. Bättre lycka nästa gång!

I helgen som gick har jag jag mest latat mig. Och pysslat lite. Det var nämligen första helgen på väldigt länge där jag inte hade något inplanerat. Det där är något som oftast bara är skönt, men som ibland kan vara lite stressande och tråkigt. I helgen var det bara skönt. Jag behövde vila upp mig. Men så har jag också virkat lite. En beställning på två par Baby-Converse blev det. Nu börjar virkningen ta sig. Jag lärde ju mig själv i våras genom att se på you-tube-filmer och nu börjar jag fatta galoppen. Skorna blir fortfarande lite olika stora (antar att jag spänner tråden olika hårt) men det blir inte som det var i början dör jag kunde virka 10 skor i samma storlek, men ingen matchade någon annan. Det är flera som frågat om beställningar på dojjorna, och nu när jag börjar behärska tekniken kanske jag kommer att ta emot fler beställningar. Jag måste ju träna om inte annat! Är någon sugen, så skicka ett mail! De kan göras i rött, blått, rosa och grått än så länge.

Virkade Baby-Converse



Finns i blått, rött, grått och rosa


lördag 24 september 2011

Robbans nya hobby

Häromdagen spontanköpte Robban ett golfset och idag såg jag honom öva på sina första svingar med en järn-9. Han hade burit ut dörrmattan på altanen och stod och chippade ut mot gräset. En del är bekväma...

En bekväm Robban behöver inte gå långt för att utöva sin nya hobby...

torsdag 22 september 2011

Syrén, palm, rosenbuske och höstkruka

Det börjar grönska på vår tomt. När väl gräset växt upp så kändes det som om vi ville få in lite färg och något ätbart på tomten. Vi vill inte ha för mycket grejer på tomtet, men några saker vill vi allt ha. Lite färgglada buskar, äppelträd, köksträdgård, en häck och ett par bärbuskar kanske. I helgen var min familj här och ville ha något att göra, så vi gjorde slag i saken och åkte till Plantagen och köpte syrénbuskar. Robban ville ha en lila och jag ville ha en vit, så det blev en av varje. De planterade vi längst ut på vår tomt, mot slänten så att det blir lite lummigare och färggladare där. Jag ser framför mig att om man vill komma ifrån solen en stund på sommaren, så kan man sätta sig en stund där i skuggan och lukta på blommorna. Härligt!

En lila och en vit nyplanterad syrénbuske

En annan grön sak som får alla att le lite när de kommer ut på vår altan är vår lilla dadelpalm. Den fick vi i inflyttningspresent av mamma och livar verkligen upp vår baksida. Vi har satt den ute på flanken och tillsammans med solstolarna så där är det hög medelhavsfaktor nu!

Vår altan med lilla dadelpalmen på flanken

Vi har också planterat en rosenbuske på framsidan. Den fick vi också i inflyttningspresent och är en vit buske som heter Schneewittchen (Snövit). När jag googlade på den för att hitta planteringsråd så hittade jag att den blev utsedd till Årets ros 2010 och den ser helt underbar ut! Jag hoppas bara att den tar sig. Just nu ser den lite ledsen ut, men jag hoppas att det beror på att det är lite kallt åt den nu.

Så här fin hoppas vi på att vår Schneewittchen-ros kommer att bli om ett par år

Min mamma är otroligt duktig på inredning och att komponera krukor och blommor. Hon hittade en otroligt fin träkruka som hon borrade hål i, fyllde den med jord och satte i fina höstblommor. En liten pumpa fick också plats längst fram. Det blev otroligt fina färger som välkomnar alla våra gäster!

Höstblommor i en vit träkruka


Höstkrukan fick ta plats vid ytterdörren



tisdag 20 september 2011

Vissa dagar...

... är bättre än andra. Idag när jag skulle gå på Roslagsbanan på väg hem från jobbet så står min älskade man och väntar på mig med en bukett blommor! Det är vardagslyx, kan jag lova! Oj, vad glad jag blev! Jag frågade vad jag hade gjort för att förtjänat detta (jag ville ju kunna göra om det, man får inte vara dum) men han svarade bara att han är så glad för att jag är jag. Lycka!

Nu står dessa fina liljor hemma hos oss

Så se så! Bestäm dig redan idag för någon i din närhet som du ska göra lite extra glad i morgon! Det smittar av sig och lyckan sprider sig som en löpeld till de som förtjänar det! Och kanske, en dag, så kommer den extra omtanken tillbaka till dig...

torsdag 15 september 2011

Besök från Värmland

Tjohoo! Idag får vi besök ifrån Karlstad. Alla kommer, inklusive den här lilla godingen:

Vår busiga "lillebror" Moltas, en King-Charles-spaniel -valp

onsdag 14 september 2011

Gästbok till bröllop

Det är lätt att vara Lina just nu. Det känns som om jag har hittat en otroligt bra balans i livet som gör mig lycklig. På väg hem ifrån en AW igår satt jag och log för mig själv när jag tänkte på allt härligt som jag har runt mig just nu. Jag har en man som får mig att skratta och känna mig älskad varje dag. Jag har ett hus som jag känner mig lugn och trygg i. Jag har många goa vänner omkring mig och det känns som om vi har lyckats att träffa de flesta som står oss närmast under en ganska kort tid, vilket gör mig glad. En del skrattar jag med, andra gråter jag med, några resonerar jag med, vissa festar jag med och alla betyder lika mycket för mig. En härlig blandning fina människor. Jag har även en familj som står mig riktigt nära och som jag ofta längtar efter. Varje gång vi träffas blir jag fylld av energi och till helgen kommer de hit och hälsar på. Mamma har till och med tagit ut en semesterdag för att få vara här en dag till. Det är kärlek! Jag har också ett jobb där jag just nu trivs otroligt bra. Jag känner att jag utmanas, utvecklas och lär mig nya saker varje dag. Jag knyter värdefulla kontakter för framtiden, känner mig behövd och bestämmer själv över mina dagar. Jag kan också lägga till att jag kommit igång med träningen och pysslet.

Ja, det är lätt att vara jag just nu. Och jag känner mig så oerhört lycklig. Vem vet, det kanske händer något oväntat i morgon, men idag har jag bestämt mig för att njuta av mitt liv!

I somras fick jag äran att ta fram en gästbok till ett bröllop. Färgtemat på bröllopet var vitt och turkost, och beställaren gillade den gästbok som jag gjort till mitt egna bröllop.


Gästbok till bröllopet i vitt och turkos


Då hälften av gästerna var spansktalande, blev varannan sida på spanska

måndag 12 september 2011

Bröllopskort i cerise och vitt

Vad härligt det är med helg! Och som nyinflyttade är vi fortfarande bortskämda med att ha gäster varje helg. Och denna helgen var inget undantag. I lördags kom det 8 taggade vänner på besök och det bjöds på Kalix löjrom, fisk- och skaldjurssoppa, blandad panacotta och spritbuffé. En lördag när den är som bäst med andra ord! Vi invigde också en annan inflyttningspresent Vuxenspelet och testade vår egentliga ålder. Det visade sig att våra gäster var mellan 15 och 49 år... =) Mycket underhållande.

Jag har i veckan kommit igång med min kreativitet också. Pysselrummet är uppackat och invigt. Äntligen! Det trillar också in mycket smyckesbeställningar, både från Signerat och på mail. I väntan på att mina projekt ska bli klara för att visa upp, så lägger jag in ett bröllopskort som gjordes i somras. 

Lite konstig vinkel, men kortet är 15 x 15 cm och pappersblommorna är fästa i ett hjärta


Pappersblommor och bokstäver i cerise som var färgtema på bröllopet


måndag 5 september 2011

30-års kalas

I lördags åkte vi på 30-års kalas till Resarö. Vi fick äran att komma lite tidigare dit för att hjälpa till med det sista och dricka lite extra bubbel. Mycket mysigt. Det kom mycket folk, var otroligt god mat och stämningen var på topp. Jag fick vara med och bidra med lite kreativitet. Födelsedagsbarnet hade en tanke om att anordna någon typ av färgmarkering på gästerna, beroende på vilken relation man hade till henne. Men hon visste inte riktigt hur det skulle gå till i praktiken. Efter lite klurande blev mitt förslag att gästerna kunde få trä på pärlor på ett armband som man sedan har på sig under kvällen. Varje färg representerade ett påstående i stilen med "Jag har jobbat med XX", "Jag ingår i XX familj" eller "jag har festat med XX". Vi hade 10 färger och självklart kunde man ta fler än en färg. När man sedan minglade runt blev det självklart att prata om de färger man hade på sitt armband. Ganska fiffigt!

Vi använde Kongopärlor och trädde dem på resårband

Självklart var födelsedagsbarnet även värd ett födelsedagskort. Jag insåg när jag satte mig i mitt nya pysselrum att det var lääängesen jag pysslade. Den välkända prestationsångesten kom som ett brev på posten, men försvann faktiskt ganska snabbt när jag väl kom igång. Jag insåg att jag verkligen vill pyssla mer med papper och att jag ska pritoritera och spendera mer tid där framöver. Vad kul det var! Fördelen med att det var längesen jag pysslade är att jag glömt alla fina papper och dekorationer som jag har och många trevliga överraskningar dök upp.

Grattiskortet gick i varma toner, lila, brunt och grönt

Dream, belive, celebrate

Handmade art, made with love

lördag 3 september 2011

Tröttnat på tacos?

Vi fick otroligt många fina inflyttningspresenter förra helgen! Alla kommer upplevas, smakas, avnjutas och skänka glädje på sitt sätt. En tanke som bara slog mig, mitt bland all present-yra var att "Shit, vad alla har blivit duktiga på att köpa presenter!" Jag menar, förr fick man en liten skål eller annan prydnadssak oavsett om man gift sig, fyller år, som inflyttningspresent eller i julklapp. Kanske mest för att det låg i rätt prisklass med vad man tyckte att den som skulle få den var värd, och också för att det är safe. Känner man inte den som ska ta emot presenten, så köper man något neutralt. Men alla presenter vi fick kändes väl uttänkta, hade en liten story eller mening till varför just vi skulle ha just den presenten. Helt otroligt! Och snacka om kreativ höjd! Jag är så glad för våra fina vänner.

Boken Fredag kväll

En av presenterna invigdes igår kväll. Det var ett bok-och-vin-kit. Boken heter Fredag kväll och levererar ett helthetskoncept för fredagar, varje månad om året. Man får 3-4 recept för varje månad som alla ser otroligt goda och enkla att laga och ingredienserna följer de olika årstiderna. Man får också vintips till maten och även ett musiktips som passar att lyssna på medan man lagar mat.

Så igår kväll kände vi att kreativiteten var som bortflugen så vad passade inte bättre än att inviga boken. I kitet vi fick följde dessutom månadens vin för augusti och september med, så vi beslutade oss för att laga en augustirätt. Vädret var ju underbart, så grillen åkte fram och vinet korkades upp. På menyn stod Grillad entrecote med basilikapotatis. Medan jag fixade i köket spelades dessutom musikrekommendationen "Viva la vida" med Coldplay på högsta volym och på repeat. Lite extra kul att det var just den låten, eftersom den var vår utgångslåt när vi gifte oss förra sommaren. Så många härliga minnen väcktes till liv igen.

Grillad entrecote med basilikapotatis

Precis som utlovat så var det otroligt lättlagat och blev sjukt gott. En rätt vi kommer att laga flera gånger och framförallt var det så skönt att någon annan sköter kreativiteten. Så är man trött på att alltid tacosen åker fram till fredagsmyset för att det är så enkelt, så kan boken vara ett tips! Oj ja, Viva la vida passade utmärkt ihop med det rekommenderade vinet!

torsdag 1 september 2011

Kastell, mord och inflyttningsfest

Innan vi flyttade bestämde vi ett datum för vår inflyttningsfest. Mycket för att se till att lådorna verkligen blir uppackade och inte bara stående, men framförallt för att jag älskar att anordna fester och det är ju lite enklare på sommarhalvåret, innan det blir för kallt. Jag letade efter en bra symbol med för att visa att våra gäster alltid ska känna sig välkomna hos oss och vad passar inte bättre än en nyckel? Så jag köpte några sådana och pysslade ihop några enkla inbjudningar i samma färgkombination som vårt hus och skickade ut för en dryg månad sedan. Så i helgen var det dags för fest!

Våra inbjudningar

Jag valde att kombinera denna inflyttningsfest med en tjejaktivitet. Vi hade en reunion på Kastellet i Vaxholm, där vi för drygt ett år sedan utkämpade ett slag på min möhippa. Nu var det dags för revansch och vi hade bokat in oss på ännu en utmaning - Grand Kastell. Vi träffades först i hamnen i Vaxholm för en picnic och laddade upp med bubbel och rosé. Vädret kunde inte vart bättre och tävlingsnerverna var påkopplade.

Picnic i Vaxholm

Sedan tog vi båten ut till kastellet. Där väntade 2 timmar med blandade utmaningar som sätter samarbetet i laget på prov. Man kan nog närmast jämföra det med Fångarna på fortet, men en stor skillnad är att här ska alla i laget vara med och lösa uppgifterna. Det är blanadade utmaningar som sätter det mesta på prov, styrka, smidighet, klurighet, kordination, bollsinne, logik, mod, kondition, smaksinne och inte minst - samarbete. Hur kul som helst! Tyvärr vann inte mitt lag, men det blir revansch nästa sommar...

Grand Kastell 2011

Efter kastellet var det dags att åka hem för att göra sig ordning för kvällen. Vi hade lämnat alla barn och män hemma, så de kunde förbereda inför kvällen. Mycket praktiskt! När vi planerade inför festen så kände vi att vi ville ha en aktivitet under kvällen för att få folk att lära känna varandra lite snabbare. Det skulle komma många som inte träffats tidigare och det är alltid kul att göra något gemensamt, men det får inte bli för käckt och klyschigt, tycker jag. Vi googlade runt på festaktiviteter och hittade tillslut något som fick både mig och Robban att ropa JA! till. En mordgåta!

Sagt och gjort. Vi beställde ett upplägg för 35 personer och skickade ut rollbeskrivningar till alla med post. Det var en mordgåta som egentligen skulle utspela sig på ett slott, men eftersom jag tyckte att det kändes lite väl overkill att alla skulle komma utklädda till grevar och grevinnor, så skrev jag om hela rollbestättningen, relationsdramat och utspelningsplats. Det var lite pill med att komma på vilka som skulle ha vilka roller, men när det väl var bestämt, var det skitkul! Jag planerade utifrån vilka som kände varandra och vilka som jag ville skulle börja prata med varandra under kvällen.

Poliserna förhör misstänkta

Alla gäster får alltså en roll i spelet och alla har någon relation med huvudpersonen, släktband, affärskompisar, tjänstefolk eller barndomsvänner t ex. Man får också några ingångsvärden för vad man tycker om de andra karaktärerna och något klädtips. Sedan åker man som gäst till festen. Väl där umgås man med de andra och improviserar fritt. Ett mord begås ganska tidigt under kvällen och man får då ett kuvert med information och ledtrådar. Man kan nu luska lite genom att ifrågasätta de man misstänker och man kanske också måste försvara sig själv. Ingen vet vem mördaren är. Har man otur sker ytterligare ett mord under kvällen och det blir då hög tid att försöka ta reda på vem det är som kan ha gjort det. Man får sedan anklaga och även rösta på bästa skådespelare och utklädning för att sedan få höra lösningen.

Polisen misstänker och anklagar flera personer

Detta var så sjukt kul! Vi visste ju inte på förhand hur det skulle tas emot och vad som skulle hända under kvällen, men vi gissade att några skulle älska detta, men att alla säkert inte kommer att tycka om att gå in i en roll när man ska på fest. Men man tar väl det för vad det är, resonerade vi och bestämde oss för att köra ändå. Och oj vad kul det var att se när folk kom! Alla hade verkligen gått in i sina roller och hittat perfekta kläder och accessoarer! Butlern serverade drinkar, köksfolket hjälpte till i köket, hembiträdet dammade av allt och alla och trädgårdsmästaren gav planteringstips. Grannarna kom till och med bort och frågade om vi hade anställt personal till vår fest... =)  Det var också kul att se hur många som aldrig träffats tidigare började prata golfminnen, resor, tidigare kärleksrelationer och aktiemarknaden, så mordgåtan fyllde verkligen sin funktion! 

Vi hade även dukat upp en grillspetsbuffé på altanen, vilket också kan rekommendera när man är många. Alla kunde äta det de ville och fick grilla sin mat själva. Mycket smidigt! Med en rejäl laddning av olika köttsorter, många grönsaker, kalla såser och potatissallad så blir alla både mätta och nöjda. En rejält lyckad kväll med andra ord!

söndag 21 augusti 2011

Kärlek och vatten - sen växer det!

- Men hur går det då med gräset, har folk frågat. Växer det nåt eller? - Jodå, det växer på för fullt även om det fortfarande behöver vår kärlek. Fast och andra sidan, vad växer utan kärlek?

Vi har haft några lugnare veckor i huset nu, efter vår rivstart. Det har vart skönt att bara få bo i huset och haft en vardag här, öven om det inte går en dag utan att vi pratar om vad lyckliga vi är över att vi bor här. Det har nästan känts lite väl lugnt den senaste veckan, men härom kvällen fick vi ett litet annat perspektiv på det. Förra helgen kom det en lapp i brevlådan om Grannkräftis! Underbart kul tyckte vi och i fredags kväll dukade vi upp ett långbord under en carport med ett tält lite längre ner på gatan. Nästan alla grannar var med och det var sjukt kul! Vi konstaterade att i princip alla grannar är mellan 28-32 år och det känns som vi är liknande fas i livet. Jag gick och la mig vid 02.30, men då stack grabbarna ner till killen med bastutunna och fortsatte... Det blev inte många timmar utanför soffan igår, kan jag säga. Men det var det värt! =)

På festen var det flera som kom fram och berättade hur konstigt det hade vart att de försvann i en vecka och på semester och när de kom hem så hade vi inte bara flyttat in, vi hade byggt altan och fått en gräsmatta också. =) Det var kul att höra dem och jag kan förstå att det var en lite märklig känsla.

 Efter 5 dagar såg vi dem - de första grässtråna!


Innan grästet hade börjat komma upp var man ju självklart lite orolig om det skulle ta sig över huvud taget. Men efter en knapp vecka lyckades vi hitta några tecken på liv i jorden. Underbart! Någon dag efter det kom det ännu fler och efter ca 2 veckor hade det växt upp såpass mycket att en ljusgrön färg hade tagit över det bruna.

Fast det är klart... Det var inte många grässtrån i början...


Vi vattnade ganska mycket de 2 första veckorna, en gång på morgonen och en på kvällen. Det behövdes nog, för det var ganska varmt och fuktigt i luften. I början var vi rädda att vi vattnat för mycket, men när väl gräset började växa kunde man se att där det hade blivit små gropar i jorden, och där vattnet samlat sig, där växte det nästan mest.


Efter ett par veckor såg mattan mer grön än brun ut

Nu har gräset kommit upp såpass att man skulle kunna kalla det en gräsmatta. Jorden är dock ganska mjuk när man går på den, men jag antar att det kommer att packa ihop sig när vi börjar gå på den och efter en vinter. Den har också blivit lite fläckig, något som är rätt vanligt har jag förstått. Förra helgen köpte vi mer jord och frön, så eftersådde vi på de kalare partierna. Det har nu också börjat ta sig och det börjar kännas riktigt bra! Vi passade också på att köpa en gräsklippare, så i lördags kom den dagen som Robban pratat om ända sedan vi köpte huset - att för första gången i livet få klippa sin egna gräsmatta! Han var lycklig som ett litet barn!

 Första klippningen

måndag 15 augusti 2011

Första husprojektet - Bygga soldäck och så gräs

Vi fick nycklarna till huset fredagen den 15 juli, så då packade vi in det mest nödvändiga i bilen (en flaska bubbel, en orkidé och en luftmadrass) och stack iväg för att spendera vår första natt i huset. Oj, vilken frihetskänsla det var! Att sitta på baksidan med ett glas champagne och se solen gå ner var helt fantastiskt. Senare drog vi upp radion på max och tokdansade mitt i natten, bara för att vi kunde och för att inga grannar kunde höra oss. Jag visste ju att jag skulle känna mig fri i huset, men SÅ fri var jag oförberedd på. Jag kände att jag nu hade allt jag behövde i mitt liv för att vara lycklig - fina Robban och fina huset!

Det allra mesta är fantastiskt med att köpa ett alldeles nytt hus. Men det finns en sak som är lite tråkig - baksidan är ju också helt ny. Vilket i praktiken betyder att det bara finns jord och ogräs där bak. Vi bestämde oss snabbt för att sommarens semesterprojekt skulle bli att anlägga gräsmatta och bygga soldäck.

Vår baksida när vi flyttade in

Sagt och gjort. Vi ringde in min underbara familj ifrån Karlstad och bad dem ta med sig arbetskläderna. Två dagar senare är fyra kroppar och en valp här och arbetet börjar. Vi planerade att bygga ett ganska stort soldäck på ca 30 kvm och vi gjorde också bedömningen att vi inte behövde gjuta plintar, utan att det skulle räcka med att bygga altanen på marksten. Det börjas rita skisser, mätas, beräknas material, jämföras priser och planeras inköp. Tisdag förmiddag går åt till att köpa material och hämta marksten. På eftermiddagen kommer reglarna upp. Då inser vi att altanen har växt ganska rejält någonstans mitt i allt skissande. När vi nu mäter den är den 45 kvm! Men men, vi intalar oss att "man ångrar aldrig att man byggt en för stor altan" och bygger glatt vidare.

Reglarna på plats 


Fyra personer jobbade med altanen. De mätte, grävde, sågade och skruvade. Jag och mamma fick ta oss an gräsmattan. Jorden som levererades med huset skulle vara matjord, men den såg inte mycket ut för världen och vi insåg att det helt enkelt inte gick att så gräs direkt på den. Så vi gick ihop med en granne och beställde leverans av ny, gödslad matjord. Med en markyta på ca 200 kvm och vi ville ha 5 cm ny jord, så beställde vi ett flak med jord = 13 ton. Jorden levererades mycket riktigt på vår baksida, och sedan var det bara att lassa upp i skottkärror för att sprida ut det över marken. Jag kan säga att 13 ton är MYCKET jord att flytta på.

Leverans av matjord


Dag 2 började resultaten synas på riktigt. Alla reglar lades ut och trallen påbörjades. Jordhögen blev även den lite mindre. Det var en otroligt varm dag, men med bra markservice orkar man faktiskt jobba nästan hur länge som helst. När kvällen kom och det var dags att sluta för dagen ville vi så gärna ta en kall öl på altanen. Problemet var att det var så lite trall som var lagt att bordet inte fick plats. Men vad gjorde väl det. Vi satte oss på rad och altanen blev invigd!

Invigningsgrill på altanen


Dag 3 vaknade vi upp av spöregn. Men det var också den dagen som vi skulle försöka få allt klart. Vi gick på ren adrenalin och när dagen övergick till kväll så kunde vi se att soldäcket var helt klart, jorden var utkrattad och gräsfröna var sådda. På mindre än en vecka från att vi flyttade in hade vi byggt 45 kvm soldäck, skyfflat ut 13 ton jord och sått 200 kvm gräs. Snacka om rivstart! 

Vårt stora, fina, klara soldäck!